Gudmundstorp -klockaretorp
2:77 Gudmundstorp 1:1
I gamla skrifter finns nedan nerskrivet om gården. ( Ur Värsåsboken.)
"Kapellansboställe från 1691. Nu nedrivet. I boskapslängden 1620 nämns en Gudmund i Gudmundstorp. I jordepoken 1633 och 1639 en Lars Månsson.
Blev rå- och rörsfrihet under Djurström (Hylte) 1638. Gården ägdes 1686-1689 av Carl Jörgen Kagg. I jordeboken 1712: ”Anno 1646 d. 16 September sahl. Nills Kagg kiopt á 4 1/2 procento. 1691 indehlt till CappellansBoställe emot lösen med gierden, Byggning och Saltbitter(hålare?). Det öfrige Cronan Behållet efter Kongl. Maijts allernådigste Resol. Dat. d. 17 october 1691. Åbor Ambjörn.”I jordeboken 1736: ” Anno 1646 d. 16 September sahl. Nils Kagg kiöpt á 4 1/2 procentum. Capellansboställe som emot lösen. 1691 blef indehlt Efter Kongl. Maijts allernådigste Resolution af den 27 october 1691. ---Rote nr 781”
I mantalslängden 1696: Nils Andersson (har dagl. tillvaro på Djurström)
I mantalslängden 1715: Ambjörn
I mantalslängden 1730: Ambjörn
I mantalslängden 1750: Lars.
Vallängd 1790: Avsked. ryttaren Söderberg
Vallängd 1798: Johannes Andersson
Vallängd 1815: Comminister Themptander
Arrendatorer på Gudmundtorp
J. Lindeman -1864
Anders Andersson 1864-1868
J. Lindeman 1868-1887
Karl Emil Karlsson o. Emma El. Johansdotter 1888-1910
Johannes Högberg 1910-1913
Gustav Boman 1913-1922
Erik Boman 1922-1941
Bröd. Arvid o. Evert Johansson 1941-1946
Sigvard o. Märta Staaf 1946-1983
Bo Staaf 1983-1992
Emil Carlsson var arrendator i Klockaretorp och Gudmundtorp mellan 1888 och 1910. Han köpte därefter Månstorp och Skattegården. Familjen kom dessförinnan från Säter. Av barnen drev Nils Karlsson Taxirrörelsen i byn, Erik for till Amerika. En son råkade som barn olyckligtvis elda upp husen i Gudmundstorp år 1899. Denne son for senare till Amerika. Emil hade som nämnts senare Skattegården uppe i byn. Han dog 1919. Erik och Nils drev då gården vidare under ett par år.
Bilden till vänster Emil och Emma Carlsson,
Bilden till höger. I Gudmundstorp. Ester Carlsson med häst. Från v Emma Carlsson, son, dottern Ester Carlsson, okänd, okänd.
Bilden till vänster. Sonen Erik Carlsson från Gudmundstorp. Erik Flyttade till Amerika men återvände sedan till Skövde.
Bilden till höger. Från vänster: Sonen Nils Karlsson längst t.v här i Skattegården med hustru Gullan Karlsson, Erik Gustafsson, och Kajsa Karlsson.
Berättat av Erik Boman ( som var arrendator till Klockaretorp och Gudmundstorp 1922-1941)
”Till gårdarna fanns två torp Svensbacken och Valhall. Svensbacken var nedlagd innan vi kom dit men stugan och ladugården fanns ju kvar och lite åkerlappar uppe i backen. De var inte stora må ni tro. Det var stenigt och uselt var det. Men det var lite åkerlappar som hade hört till det torpet och det var knappast ngt som brukades till gården då de var för små. Första året far och jag var där brukade vi några av dem men slutade snart. Det fick växa skog på dem. Och Valhall var ju större torp och var i bruk efter att jag lämnade Klockaretorp. Men nu är husen borta. ( Bostadshuset revs och sattes i upp i Ödegärdet och ladugården revs på 50-talet).
Valhalls jord nådde ända bort till Korphult. Gränsen gick vid Storslätten och så på denna sidan skogen. Det var tre åkerstycken där, rätt mycket jord som nu är sålt till Korphult.
Svensbacken var en backstuga på den tiden jag kom till Klockaretorp. Fru Blom ( Lunden) bodde där. Hon var född i ett torp som lydde under Bruntorp förr, kallat Fallet (beläget på Kivenäbbens gärde). Det låg mittemellan Kungsliden och Petterssons. Det har varit nedrivet i många år. Därifrån kom “Falla” och de fick heta så i hela sitt liv. Fru Bloms föräldrar hette August o Lina Larsson. De fick också tre pojkar. De bodde i denna stuga Svensbacken. Han var vedhuggare och högg all ved till skolan och till kyrkan. Krokig var han så han gick dubbel. Dessförinnan hade de även bott i Fallet Kivenäbben, Soldattorp Kivenäbben och Sörgården.
Sedan låg det en stuga bredvid Valhall på Ödegärdets mark. En backstuga. Där har Oskar Reimertz bott i ett halvår. Han kallade stugan Slottet Valhall. Det var dit han lurade en dam. (Hembygdsföreningen har tidigare märkt ut stugan men stolpen finns ej längre på sin plats). Andra som bott i stugan var “gamla Lotta” och “Tilda”. De var sådana som man gick till med bakebröd och såg till och hjälpte lite och de kom och fick mjölk. De satt där i sina stugor det var ju så på den tiden. De bodde väldigt enkelt och när man kom vill de gärna bjuda på kaffe. Sulatorpet låg vid landsvägen. Ett torp som hörde till Klockaretorp men det var borta innan vi kom dit. Jag är född i Kivenäbben ( K-G Jonssons) 1901 och flyttade på våren 1913 till Klockaretorp. Därifrån flyttade jag sedan 1941 . Den som var arrendator i Klockaretorp innan hette Högberg. Han skötte det så dåligt så han fick lämna och familjerna bytte då gårdar. Högberg köpte Kivenäbben och Bomans kom till Klockaretorp.
Rickard i Lundsbrunn ( Johanstorp vid Ödegårdet) är född i Sulatorpet.
Berättat av Reimertz:
Jag har bott i Värsås från 1906 till 1920. Sedan har varit ute och rest och färdats omkring. Till Tibro kom jag 1934. Jag bor varje år några månader i Tyskland. Mina föräldrar var från Tyskland, från Wurtenburg. (Han hade en dam i Tyskland och hon var även i Tibro och hälsade på)
Reimertz kom som fosterpojk till Karlsund vid Högelid. När fostermodern dog flyttade fadern och Oskar till stugan vid Valhall.